Appen har kommit nu!! Jag kan blogga i mobilen! :-) Underbart hehe
Har haft semester i 4 veckor nu, 1 vecka kvar... Sen börjar verkligheten igen. Känns lite surt, men ändå skönt, lite mixade känslor tror jag.
Vi har ju inte varit iväg på några resor eller äventyr under semestern, (John har ju jobbat) men tycker ändå att vi fått dagarna å flyta på rätt bra, sovit ute hos mamma å pappa å myst, åkt på små dagsäventyr osv, så lite har vi ju gjort iaf. Nästa sommar tänkte jag försöka planera in lite mer resor, då är ungarna ett år äldre (hehe) å man kan planera ihop våra semestrar lite mer när han oxå kan ta ut.
Jag är oerhört tacksam å glad över min familj! John, ungarna, mina föräldrar å systrar!! Jag älskar dom mer än ord kan beskriva. Deras tålamod med mig den här senaste tiden har varit guld värt, jag har inte varit den lättaste nu när panikattackerna satt igång igen... Jag förstår inte varför bara, varför ska dom komma nu??
Avslutar med bilder på mina fina tjejor :-) Dom bästa som finns!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det va ju det där me å blogga dåra... :-/ det är ju verkligen inte min grej, jag vill ju blogga, men orken å att verkligen GÖRA det finns ju typ inte där alls :-( Har hänt en del sen jag skrev sist, men skriva om allt å alla tankar kring det skulle...

Blev nåt fel i uppladdningen av pajbilden i tidigare inlägget :-(...

nåt om psykproblemen idag. Tänkte faktiskt låta bli det å lägga in bilder på tårtan jag gjorde till Jullebullens 4 årsdag å på jordgubb/hallonpajen (skulle ju varit bara hallon, men jag missade rätt bra mängden det skulle va, men hade jorgubbar hemma...

Dom ringde upp från psyk till slut, på fredag eftermiddag... Å jag fick en tid i måndags, där jag träffa dom å berätta hur läget låg till, fick mer mediciner å en annan lugnande. Medicinen är tydligen en typ av antidepressiv (vilket är otroligt störa...

Inte alls dvs... Semestern tog slut i söndags, men inte fan tog panikattackerna slut... Jag HATAR det här! så förbannat jävla mycket!! Har inte kunnat jobba å knappt gå utanför dörren för att dom kommer konstant. Å jag tror själv att jag behöve...